Summa sidvisningar

27 april 2010


Tack Robert Aschberg!

Och tack också till din vän Gert Fylking. Ni gör en ovärderlig insats för kampen mot prostatacancer. Så roligt att ni även i år genomför en landsomfattande kampanj! För några dagar sedan fick jag en chans att personligen framföra mitt tack. Min fotografvän Eva Wernlid fanns påpassligt med på samma tillställning.
Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform. Varje år upptäcks närmare niotusen nya fall. Sjukdomen drabbar framför allt äldre män. Hälften är över sjuttio år och nästan ingen är under fyrtio vid diagnos.
Min pappa var en av dem.
Tack vare behandling – och hans egen vilja att aktivt medverka i den – fick han många år extra av sitt liv. Detta är jag övertygad om. Min pappa var levnadsglad och han ville vara med så länge som möjligt. Han tyckte om att fiska, jaga, vandra i skogen och resa. Han ville umgås med familj och vänner, läsa historiska böcker och förkovra sig. Men sedan galopperade sjukdomen vidare i hans kropp.
Omöjlig att stoppa. Omöjlig att behandla.
Kanske kunde han ha fått några ytterligare år? Ingen vet.
Under resans gång lärde jag mig hur vanlig denna cancerform är. En annan sak som jag förstod var att den kan vara skambelagd – trots alla år av upplysning. Sjukdomen angriper vitala delar i manskroppen och påverkar ofta mannens potens. Den ger urinläckage.
Bara i Sverige finns det ungefär 67 000 män som lever med mer eller mindre utvecklad eller botad prostatacancer. Dödligheten är påfallande hög och varje år dör 2 500 män i sjukdomen. Det behövs mycket mer stöd till de som arbetar med att bota sjukdomen. Politiker i alla läger måste skicka ljusstrålar över sjukdomen så att inte den inte tappas bort. Trots valår.
Alltså, tack grabbar!
Stöd Mustaschkampen! Gåvor till Cancerfonden via plusgiro 90 1986-0 eller bankgiro 901-9514.


Foto från den 23 april 2010. © Eva Wernlid.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar